Förövaren ser till att offret bär skulden

När ett övergrepp händer så ser förövaren till att på ett sätt tysta sitt offer genom att lägga allt ansvar på barnet om övergreppen skulle komma fram så den får flytta och familjen splittras så kommer skulden på barnet att falla och förövaren kommer göra allt för att inte vara skyldig till det barnet berättar. Det är väldigt enkelt för förövaren att flytta skammen och skulden till sitt offer då nivån på kommunikationen är mer utvecklad hos en vuxen individ och där genom på ett enkelt sätt berätta för barnet att får någon reda på de speciella tillfällen vi har så kommer jag att behöva flytta och då splittrar du familjen. Det blir ett tungt ok för ett barn att bära så barnet tar hjälp av sin fantasi och intalar sig själv att detta händer enbart för att jag och min mamma/pappa har en speciell situation och den gör det för att den älskar mig.

Det finns många tecken på att ett barn inte är trygg i sin hemmiljö och ett av det tydligaste tecknen är de mörka ringarna under ögonen som berättar arr det barnet sover i en otryggmiljö och har behovet att få till en förändring och vissa av dessa är varning nog

Ovanliga blåmärken eller skador: Märken som inte överensstämmer med vanlig lek eller som upprepas.

Bristande hygien: Ett barn som tidigare varit noggrant med sin hygien kan plötsligt börja försumma det.

Försummad fysisk hälsa: Tecken på undernäring, konstant trötthet eller obehag kan indikera missbruk eller försummelse.

Emotionella tecken

Emotionella tecken kan vara subtila men lika viktiga att notera:

Plötsliga humörsvängningar: Barnet kan plötsligt bli väldigt argt, ledset eller tillbakadraget.

Återkommande mardrömmar eller sömnproblem: Barnet kan ha svårt att sova eller ofta vakna upp skrikande.

Överdriven rädsla eller ångest: En konstant känsla av rädsla eller ångest utan tydlig anledning.

¨

Förändringar i beteende

Observera eventuella förändringar i barnets vanliga beteende:

Förändringar i skolprestationer: En plötslig nedgång i skolprestationer eller intresse för skolarbete.

Social tillbakadragenhet: Barnet kan dra sig undan från vänner och familj eller plötsligt undvika vissa personer.

Aggressivt eller destruktivt beteende: Oväntat aggressivt beteende mot andra barn eller sig själv.

Att våga möta ett barn på deras villkor och nivå är otroligt viktig om det skall kunna byggas upp en tillit till barnet och att de får vara i en trygg miljö där barnets intressen tas tillvara på.

Vad du kan göra

Om du misstänker att ett barn är utsatt för trauma, övergrepp eller missbruk, är det viktigt att agera försiktigt men bestämt:

1. Lyssna och observera: Skapa en trygg miljö där barnet känner sig bekvämt att prata. Lyssna utan att döma och observera noggrant.

2. Dokumentera dina observationer: Anteckna datum, tider och specifika incidenter som du observerar.

3. Rapportera dina misstankar: Om du tror att ett barn är i fara, kontakta de relevanta myndigheterna eller socialtjänsten för att få hjälp.

4. Sök professionell hjälp: Rådgör med en barnpsykolog eller annan specialist för att få mer vägledning.

Att vara medveten om dessa tecken och agera snabbt kan göra en stor skillnad i ett barns liv. Ditt ingripande kan vara ett viktigt steg mot att skydda barnet och säkerställa deras välbefinnande.